AI, deepfakes och desinformation – så påverkas valet 2026
AI-genererade ljudklipp, bilder och videor kan redan idag få det att verka som om en politiker sagt något som aldrig ägt rum. Inför riksdagsvalet den 13 september 2026 varnar Myndigheten för psykologiskt försvar för att den accelererande AI-utvecklingen snabbt förändrar förutsättningarna för informationspåverkan.
Den här guiden förklarar vad deepfakes och desinformation är, visar dokumenterade exempel från val i andra länder, redovisar det svenska skyddet inför valet 2026 – och ger dig en konkret checklista för att inte bli lurad.
Vad är deepfakes och desinformation?
Vad är en deepfake?
En deepfake är ljud, bild eller video som skapats eller manipulerats med AI för att få det att se ut eller låta som att en verklig person sagt eller gjort något som aldrig hänt. Tekniken har blivit så tillgänglig att en röst kan klonas på några sekunders ljudmaterial – det som tidigare krävde avancerade studior kan i dag göras av vem som helst, konstaterar Myndigheten för psykologiskt försvar.
Vad är desinformation?
Desinformation är avsiktligt vilseledande information som sprids för att påverka opinion eller underminera förtroendet för institutioner. Det skiljer sig från misinformation, som sprids utan avsikt att skada. Generativ AI har gjort det billigare och snabbare att producera trovärdig desinformation i stor skala – på vilket språk som helst, inklusive svenska.
Så har AI-desinformation redan använts i val
Slovakien 2023 – deepfake-ljud två dagar före valet
Två dagar före det slovakiska parlamentsvalet i september 2023 publicerades ett ljudklipp på Facebook där Michal Šimečka, ledare för det liberala partiet Progressiva Slovakien, och journalisten Monika Tódová verkade diskutera hur valet skulle riggas – bland annat genom att köpa röster från landets romska minoritet. Klippet spreds under den tysta perioden då partierna inte fick bemöta det, och bedömdes av faktakontrollanter vara manipulerat med AI. Slovakisk polis har utrett inspelningen upprepade gånger.
USA 2024 – AI-klonad röst i valrobosamtal
Inför primärvalet i New Hampshire i januari 2024 ringdes väljare upp av ett robosamtal där en AI-genererad kopia av president Joe Bidens röst uppmanade demokrater att inte rösta. Den politiske konsulten Steve Kramer erkände senare att han beställt samtalet. Händelsen blev en vattendelare för hur USA reglerar AI-röster i valkampanjer.
Källa: NBC News, 25 februari 2024
Gemensamt för exemplen: innehållet var billigt att tillverka, spreds snabbt i sociala medier och var svårt att hinna dementera innan väljarna gick till val. Det är exakt den mekanism som svenska myndigheter nu förbereder sig på inför 2026.
Det svenska skyddet inför valet 2026
Det svenska valsystemet är enligt regeringen i grunden robust och svårt att påverka. Samtidigt pågår ett omfattande arbete mellan flera myndigheter – och i februari 2026 kallade statsminister Ulf Kristersson alla partiledare till möte om hotbilden, som enligt SVT omfattar rykten, cyberattacker och deepfakes.
Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF)
MPF motverkar informationspåverkan och publicerar lägesbilder inför valet. I lägesbilden från juni 2026 bedömer myndigheten att svenska val för närvarande inte är ett prioriterat mål för rysk informationspåverkan – men understryker att den accelererande AI-utvecklingen hela tiden ändrar förutsättningarna.
Myndigheten för civilt försvar (MCF)
MCF samordnar det nationella valnätverket där myndigheter delar kunskap och erfarenheter för att valen 2026 ska kunna genomföras fritt och rättssäkert – utan påverkan av cyberattacker, otillbörlig informationspåverkan eller samhällsstörningar.
PTS och EU:s Digital Services Act
Post- och telestyrelsen är nationell samordnare för DSA i Sverige. I valtid innebär förordningen att de största plattformarna måste hantera systemiska risker mot demokratiska processer – inklusive AI-genererad desinformation.
EU AI Act – märkningskrav
EU:s AI-förordning ställer transparenskrav: AI-genererat innehåll och deepfakes ska märkas så att mottagaren förstår att det är artificiellt. Läs mer i vår guide om EU AI Act i Sverige.
Svenskarna ser risken
svenskar har skrivit med AI-tjänster om politik och samhällsfrågor under det senaste året
svenskar tror att AI kommer att användas för att ta fram falska bilder och inlägg i syfte att påverka valutgången hösten 2026
Källa: Svenskarna och internet, valspecial 2026 – AI i det politiska informationslandskapet. Se även Internetstiftelsens rapport om Tiktok och AI.
Vad säger partierna?
Reglering av AI-plattformar och skydd av demokratin är ett av de områden där riksdagspartiernas AI-politik skiljer sig åt – från innovationsvänliga till mer försiktiga linjer. I vår sammanställning kan du läsa alla åtta partiers positioner om reglering, konkurrenskraft, arbetsmarknad och suveränitet, med verifierade citat.
Riksdagspartiernas AI-politik 2026Så upptäcker du en deepfake – checklista inför valet
- 1Stanna upp vid starka känslor. Innehåll som väcker ilska eller chock är ofta tillverkat för att delas – inte för att informera.
- 2Kontrollera källan. Publiceras påståendet av etablerade medier eller myndigheter? Om bara okända konton delar det – var skeptisk.
- 3Sök på citatet eller bilden. Kända deepfakes dementeras snabbt av faktakontrollanter och nyhetsmedier.
- 4Lyssna efter det onaturliga. Vid ljud: platt känsloregister, konstiga pauser eller rytm kan avslöja en klonad röst.
- 5Dela inte vidare vid tvivel. Varje delning förstärker spridningen. Anmäl innehållet till plattformen i stället.
Varför krävs en AI-minister?
Ansvaret är utspritt
Skyddet mot AI-desinformation fördelas i dag mellan MPF, MCF, PTS, Valmyndigheten och flera departement – utan ett samlat politiskt ansvar för AI-frågorna.
Tekniken utvecklas snabbare än samordningen
MPF konstaterar att AI-utvecklingen hela tiden ändrar hotbilden. En AI-minister kan driva det kontinuerliga arbetet med märkning, plattformsansvar och källkritik – inte bara i valtider.
Demokratiskt skydd är AI-politik
Frågan om deepfakes handlar inte bara om teknik utan om förtroendet för själva valsystemet. Den bör lyftas till regeringsnivå – läs mer om Sveriges AI-strategi.
Vanliga frågor om AI och desinformation
Källor
- Myndigheten för psykologiskt försvar – AI och valpåverkan – Läst augusti 2026
- MPF – Accelererande AI-utveckling lyfts fram i MPF:s lägesbild inför valet – 16 juni 2026
- Regeringen – Arbete för att skydda de allmänna valen 2026 mot otillbörlig påverkan – Läst augusti 2026
- Myndigheten för civilt försvar – Så jobbar vi med valen 2026 – Läst augusti 2026
- SVT Nyheter – Varningarna inför valet: Rykten, cyberattacker och deepfakes – 6 februari 2026
- Svenskarna och internet, valspecial 2026 – AI i det politiska informationslandskapet – 2026
- Internetstiftelsen – Ny rapport: Tiktok och AI kan påverka valet – 2026
- PTS – DSA och val – Läst augusti 2026
- Wired – Slovakia's Election Deepfakes Show AI Is a Danger to Democracy – Oktober 2023
- NBC News – Democratic operative admits to commissioning fake Biden robocall that used AI – 25 februari 2024
- CEDMO – How AI-generated content influenced parliamentary elections in Slovakia – Läst augusti 2026
Sammanställd 26 augusti 2026. Endast dokumenterade händelser och myndighetsuppgifter som kan verifieras i angivna källor redovisas.
Läs mer inför valet
Skydd av demokratin kräver samlat AI-ansvar
Skriv under uppropet för att Sveriges nästa regering ska tillsätta en AI-minister – med mandat att samordna skyddet mot AI-desinformation.
Skriv under namninsamlingen